Vård- och omsorgsnämndens ordförande och vice ordförande förklarar bakgrunden till ny organisation inom äldreomsorgen.
Vård- och omsorgsnämndens ordförande och vice ordförande förklarar bakgrunden till ny organisation inom äldreomsorgen. Bild: Shamiram Demir

Därför inför vi förändringar i Partilles äldreomsorg

Mattias Olsson Ruppel (M) och Claes Neuman (L), på vård- och omsorgsnämnden, svarar på insändaren ”En skam att jobba som vårdanställd i Partille”: ”Vi är medvetna om att det finns medarbetare som tycker att deras arbetsmiljö har försämrats”.

ANNONS
|

Tråkigt att läsa om din upplevelse, vi hoppas att det ska bli bättre och vill ge en bakgrund till de förändringar som gjorts.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bedömer att antalet personer i befolkningen som är över 80 år kommer att öka med 50 procent fram till år 2031. Detta innebär att äldreomsorgen de kommande tio åren behöver öka antalet anställda med 58 000 personer, vilket motsvarar så mycket som 35 procent av den förväntade ökningen av antalet sysselsatta i Sverige. Det är med andra ord inte rimligt att förvänta att kompetensutmaningen kan lösas genom att anställa fler, då dessa personer med största sannolikhet inte kommer att finnas att uppbringa på arbetsmarknaden.

ANNONS

Anställda i Partille får välja sysselsättningsgrad själva

Med denna bakgrund har SKR och fackförbundet Kommunal enats om att heltid ska vara norm inom välfärdens kvinnodominerade yrken senast 2024. I Partille kommun har detta inneburit att personalen inom äldreomsorgen, som är verksamma inom Kommunals avtalsområden, från 2023 arbetar utifrån sin egen önskade sysselsättningsgrad. Förutom att andelen av personalen som arbetar heltid har ökat med 20 procent på två år har införandet givit positiva verksamhetseffekter som bättre personalkontinuitet och högre kvalitet för de boende. För personalen inom äldreomsorgen innebär det möjlighet till att tjäna en högre lön och till högre självständighet genom livet.

För att uppnå de önskade effekterna av införandet fordras en omställning, med nya arbetssätt och förändrat sätt att organisera verksamheten. Då ett lägre antal anställda ska utföra oförändrat antal personaltimmar, behöver bemanningen anpassas efter de tider då boendes behov finns i verksamheten. Färre personer behöver sprida ut sin arbetstid över dagar, kvällar och helger på ett rättvist sätt.

En annan del av förändringsarbetet har varit att, där det funnits behov, rekrytera chefer för att minska antalet medarbetare per chef och möjliggöra ett närvarande ledarskap i omställningen. Andra förstärkningar som gjorts är exempelvis omsorgshandledare, för att ge stöd i det systematiska kvalitetsarbetet, och aktiverare som arbetar riktat för att skapa aktiviteter utifrån de äldres önskemål.

Dialog är viktig i ett omställningsarbete

Vi är medvetna om att det finns medarbetare som tycker att deras arbetsmiljö har försämrats utifrån nödvändiga förändringar och att de har svårt att få livspusslet att gå ihop. Det finns också förståelse för att förändringarna kan vara jobbiga för enskilda medarbetare. En del har tyvärr valt att avsluta sin anställning.

Dialog är viktig i ett omställningsarbete, fungerar det inte med närmsta chef finns möjlighet att ta kontakt med överordnad chef, HR-avdelningen eller fackliga ombud. Vård och omsorgsförvaltningen och nämnden kommer att fortsätta följa upp och utveckla arbetet med Önskad sysselsättningsgrad och vid behov göra korrigeringar. Nämndens förhoppning är att omställningen i längden ska leda till förbättringar med fler ordinarie anställda, färre vikarier och att fler ska erbjudas heltid.

Mattias Olsson Ruppel (M), ordförande Vård och omsorgsnämnden

Claes Neuman (L), förste vice ordförande Vård och omsorgsnämnden

LÄS MER:Lena sågar det nya vårdschemat – hennes mamma drabbas av turbulensen

LÄS MER:Ny app ska underlätta för anhöriga till äldre

LÄS MER:Hon har varit chef i Furulund lika länge som nya schemat

ANNONS