Långt bort i bakgrunden hörs sus från bilvägen och intill kullen står för tillfället områdets lekplats tom. Här, i Mikael Lindquists bostadsområde, tillbringar han mycket tid.
– Här trivs jag ju bra.
År 2012 flyttade Mikael Lindquist och hans familj till Partille, och det i och med att barnen blev äldre. Tanken var att det skulle vara enklare för barnen att springa ut och röra sig i det fria, något annat än vad en lägenhet inne i stan kunde erbjuda. Men då Mikael Lindquist fortfarande hade tycke för stan ville han ha närhet till kommunikation.
– Vi tittade i olika riktningar och så råkade vi att hitta det här radhusområdet och kände att det här blir nog riktigt trevligt.
Hela området har en speciell betydelse för honom.
– Det är gemytligt, men också, vi gillar det här med att bo i en samfällighet. Det där att ta ett gemensamt ansvar för sin närmiljö, det tycker jag att hela samhället kan lära sig av.
Själv deltar han i föreningens gemensamma städdagar.
– Man känner ett annat ansvar om man ser skräp ligga på gången och om jag ser skräp på gångar utanför det här området så tar jag upp det. Men det gemensamma ansvaret leder också till att man konverserar och hejar. Jag jämför naturligtvis med när jag bott i stan i en trappuppgång och inte ens vet vem ens granne är. Det är ganska stor skillnad.
I hemmet berättar han att de strävar efter ett jämställt föräldraskap.
– Det är en naturlig och självklar del att vi i hela familjen gör och tar ansvar tillsammans. När det gäller barnen får man lägga på ansvar med åldern.
Vad han tillför till familjens gruppdynamik personlighetsmässigt vill han inte gå in på men tillägger:
– Vi tar ansvar för saker tillsammans, men sedan finns det naturligtvis vissa saker som den ene tycker är roligare än den andre.
Uppväxt i östra Göteborg
Han har tidigare ingen koppling till Partille och är själv uppväxt i Älvängen samt på gränsen mellan Lunden och Kålltorp. Direkt efter gymnasiet började han att studera på Chalmers och flyttade i och med det till Johanneberg. Efter två år tog han ett års paus för att resa själv till Australien. När han kom tillbaka ville han testa något nytt och började därför studera systemvetenskap. Efter ett år reste han igen, denna gång till Nepal och Indien.
– Jag tycker att det är roligt att resa. Det är fascinerade att komma till andra kulturer för det öppnar upp för att tänka kring hur man själv fungerar och hur ens egna verklighet ser ut. De resorna har varit viktiga för mig.
I samband med den andra resan studerade han en termin i Australien.
– När jag kom tillbaks så tänkte jag att nu får jag knyta ihop alla studier så då slutförde jag både utbildningarna.
”Skapar mycket tankar”
Resan till Indien har han tagit till sig något extra.
– Det är svårt att beskriva med ord, det jag kände när kom till Indien, säger han med eftertanke och tillägger:
– Det är så mycket att ta in, men extremt lärorikt och intressant. Det skapar mycket tankar kring hur världen fungerar, bara från det lilla hur Indien fungerar eller inte fungerar, men även hur världen fungerar.
Något han minns väl från resan var när han blev medbjuden på en indisk bröllopsmottagning.
– Det var väldigt roligt. Av någon anledning minns jag det starkt, färgglatt och glatt, säger han och försöker sedan att återskapa bilden.
– Det är en särskilt typ av klädsel och som sagt, det var en glad och sorlig atmosfär med något härligt band som spelade.
Att det är resorna över jordklotet vid tjugoårsåldern som präglat honom mycket som person är därför kanske inte konstigt. Under semestern i år har han och familjen åkt på utflykter i regionen, ömsom hemma, ömsom besökt hans föräldrars sommarhus.
– Vi var en vecka i Danmark också, det var ren avslappning.
Om han idag själv får välja vart han vill resa tar han gärna tåget till någon stad i Europa.
”Viljan att förstå”
När han tänker tillbaka på det som gjort honom till den han är det inte bara resorna utan även de delarna av hans personlighet som alltid funnits.
– Viljan att förstå hur allting fungerar. Jag är en ganska tänkande person, som gärna funderar över tingens natur. Om jag ser att något kan förbättras blir jag intresserad av hur man kan göra det. Det kan vara något i det lilla men också de stora frågorna, samhällsfrågorna.
Därför var det naturligt för honom att hamna mitt i politiken.
– Men också en naturlig anledning till att jag hamnade i forskandet av samhällets digitalisering. Det är en stark gemensam nämnare att jag ständigt vill förstå och förbättra och vara öppen för olika sätt att förklara.
Strax efter studierna började han att arbeta som systemutvecklingskonsult, därefter som teknisk chef på ett start up-företag. Sedan sista tio åren var han tillbaka och jobbade som konsult.
Livet i Partille
I Partille skulle han inte säga att han har någon särskild favoritplats, men han trivs hemmavid.
– Och jag är ganska ofta i Jonsered eftersom mina barn spelar fotboll i Jonsereds IF. Det är en plats jag tycker mycket om också, det finns många vackra och trevliga områden att besöka. Jag springer ibland hem genom Bokedalen, över berget till Kåhög, förbi bondgårdarna hem. Det är upplyftande för själen tycker jag.
Utöver politiken har han sedan ett par år tillbaka gått tillbaka till universitet för att doktorera inom samhällets digitalisering.
– Det är hur samhället kan eller kommer att förändras med all den nya digitala tekniken.
Innan han hoppade på forskningsstudierna arbetade han under 15 år inom system- och IT-utveckling.
– Jag har känt ett slags kall eller en vilja att doktorera länge och det passade mig väldigt bra när denna frågeställning dök upp.
Politiken, forskandet och familj skapar inte mycket tid över till annat men han försöker att springa så ofta han kan när han inte följer barnens fotbollsspelande. Själv har han spelat fotboll i IFK Göteborg när han var yngre.
– Nu tappar jag alla GAIS:are i kommunen, tillägger han skämtsamt innan han visar Skyttebackarnas naturreservat som han vanligtvis promenerar vid.
