Vi äter mer lamm – lokala fårproducenten får neka kunder

Leif Gustafsson är född på gården som hans far och farfar drev och som han tog över för ganska exakt 40 år sedan.

– Det känns väl bra, säger Leif Gustafsson med ett skratt.

LÄS MER:Paret Börjesson på Kåhögs gård – nominerade till Årets Partillebo

Under 60-talet köpte kommunen upp många gårdar och sedan dess arrenderar paret Gustafsson marken av Partille kommun. Kristina Gustafsson har nyligen slutat sitt arbete som skolsköterska för att fokusera på gården som också har grönsaksodling, ett musteri och dessutom hyr ut plats för hästar. Paret började med får på gården år 2007 när kommunen ville röja upp en gammal fägata för bete. De skaffade tio tackor. Snart 15 år senare har de utökat till 54 tackor och två baggar som i år gav dem drygt 100 lamm. Varje år skickas 60 lamm för slakt och köttet säljs sedan till privatpersoner.

– De sista årens diskussioner om miljö och klimat gör att det är fler som vill köpa våra lamm, fast vi har ju inte så många, säger Leif Gustafsson.

De behåller tio lamm och skickar även ett antal till andra gårdar som vill börja med fårproduktion. Paret i Lexby har märkt av en efterfrågan bland allmänheten på lammkött.

– Det är bra att det finns en ökad efterfrågan, säger Leif Gustafsson.

Det händer ofta att de får neka kunder kött.

– De ringer och de mejlar och då får vi säga att vi inga lamm har kvar, säger Kristina Gustafsson.

LÄS MER:Ekåsens gård drabbas hårt av restriktioner – kan få slå igen

De hoppas att den inhemska produktionen av lammkött ska öka till nivåer som kan jämföras med nöt, gris och fågelproduktion i landet.

17 000 ton lammkött konsumerades förra året

Enligt siffror från Jordbruksverket finns en inhemsk produktion på 30 procent av lamm i Sverige, resterande 70 procent lammkött importeras från andra länder. Samtidigt noterar myndigheten en ökad konsumtion per capita, det vill säga hur många kilo kött som slaktas fördelat på invånare. Den gick upp från 0.6 procent 1990 till 1.8 procent år 2020. Om det är en ökad invandring av människor som har en tradition av att äta lammkött, eller om det är alltfler som börjat äta lamm på grund av alla matprogram som vi matas med är svårt att veta. Siffrorna blir tydligare om man ser till totalkonsumtionen av lammkött. Förra året låg den på 17 000 ton lammkött jämfört med år 1995 då konsumtionen av lammkött låg på 6 300 ton. Alltså nästan en tredubbling på 25 år.

– Det är en ökning om man tittar tillbaka till 1995 och framåt. Men det är långt ifrån hur vi äter kyckling, gris och nöt, säger Åsa Lannhard Öberg, utredare på Jordbruksverket.

LÄS MER:Respekt är ledordet – på prisbelönta fritidsgården

Utredare: ”Lamm är bra naturvårdare och bra på att hålla rent buskar och sly”

Samtidigt brukar rikare länder äta mer kött, vilket syns på konsumtionen av annat kött i Sverige. Det finns marginal för att äta mer lamm som också är ett dyrare kött. Å andra sidan kräver tillagningen av lamm mer tid, vilket kanske inte alltid finns i vardagen. Men får är också bra djur ur klimataspekten och rimmar väl med arbetet att främja en hållbar livsmedelsproduktion.

– Lamm är bra naturvårdare och bra på att hålla rent buskar och sly, de gör mycket biologisk mångfaldsnytta. Och det är något som ligger i tiden, konstaterar Åsa Lannhard Öberg.

Leif Gustafsson: ”Vi vill ju inte föda lamm bara och skicka dem till slakten”

Varje år kommer många besökare till gården i Lexby för att uppleva en bondmiljö. Att barn och unga ska få uppleva hur det är ute i naturen och vad djuren gör för människan är något som motiverar paret i Lexby.

– Vi vill ju inte föda lamm bara och skicka dem till slakten, säger Leif Gustafsson.

Paret Gustafsson märker av att alltfler människor som är nya i Sverige hittar till gården och köper deras lammkött. Det är också många Partillebor men även andra långväga konsumenter.

– Vi vill ha kunder som väljer oss för hur lammen har fötts upp. Många kunder av dem vi har är här mycket med sina barn, förklarar Leif Gustafsson.

Under september till oktober skickas lammen för slaktning i Ljungskile. I år har det blivit ett drygt 70-tal lamm som skickats för slakt. Det normala är kring 60 lamm, men i år föddes det många under våren. Dalgångarna runt gården gör att det inte är lätt att odla vanliga grödor. Länsstyrelsen har röjt skog och det har gjort att fler ängar behövt betas av.

– Vi har tagit fram gamla betesmarker som har vuxit igen, förklarar Leif Gustafsson.

Kristina Gustafsson: ” Vi tar fram byn igen, för allt har vuxit igen. Det är våran största mission att återskapa det gamla.”

Paret vill att lammen ska äta sig mätta på naturbete. Tack vare att det finns så kuperade dalgångar i byn så finns det fint bete för fåren. Fåren betar sly, jättebalsamin och björnloka och den biologiska mångfalden ökar i hagarna

– Vi tar fram byn igen, för allt har vuxit igen. Det är våran största mission att återskapa det gamla, säger Kristina Gustafsson.

LÄS MER:Skördefesten i Lexby lockade storpublik

Paret berättar om ett gott samarbete med Partille kommun som ser positivt på hur de sköter gården. De vill gärna utöka i framtiden.

– För att utnyttja markerna optimalt har jag ett mål om att vi skulle ha 70 tackor, säger Leif Gustafsson, medan hans fru skrattar till för hon vill egentligen inte utöka eftersom det blir merarbete.

– Vi håller på med så mycket olika saker och nånstans måste vi begränsa oss, säger hon.

Kristina Gustafsson berättar att hon också tar hand om skinnet och ullen från fåren. Hon syr upp bland annat västar och säljer på marknader. Om Leif Gustafsson får som han vill kan ett av fårhusen byggas ut med tio meter. Där styr dock kommunen eftersom paret endast arrenderar marken.

Vad är det som är svårt med fårskötsel skulle ni säga?

– Det svåraste är väl den dagen man ska bestämma vilka som ska gå till slakt och vilka som ska leva, säger Kristina Gustafsson.

Tror ni att det kommer bli fler som äter lamm?

– Jag siktar inte på att vi ska äta mer kött, utan jag vill ta en del av dom där 70 procenten på marknaden. När vi äter lamm varför ska det komma från Irland, England eller Nya Zeeland. Vi kan väl leverera ett svenskt lamm i stället som inte åkt över halva jorden, säger Leif Gustafsson.

Shamiram Demir

shamiram.demir@partilletidning.se